Gemensamma drag och aktiviteter

Omkring år 1920 befann sig alltså Ante och Erika i Västat i Djuriken och levde ytterligare 5 resp. 8 år. Sex av de sju barnen till Ante och Erika bodde i Djuriken/Hållsta eller Torvalla (deras näst yngsta flicka hade dött 3 år gammal) liksom 19 av de 20 barnbarnen. Ett av barnbarnen, Magnus och Annas dotter Ingrid, hade dött 2 år gammal. Där fanns 12 kusiner/syskon mellan 16 och 1 år i Djuriken/Hållsta och 7 kusiner/syskon mellan 18 och 2 år i Torvalla.

Av pojkarna utgjorde Anton, Folke och Andruscha en litet äldre grupp, som redan gått ut skolan, medan Sixten, Pelle, Kalle, Sten, Hugo, Gustav och Per Bertil Emanuel inte ens börjat skolan, möjligen med undantag för Sixten, som då var 7 år.

Flickorna Ellen, Ada, Brita, Elvira, Astrid, Hedvig, Renata, Anny, Edla, var mera jämnt utspridda mellan 18 och 8 år.

Tiden före 1920 var nog förhållandevis lycklig för Ante och Erika, trots att två barn hade dött.

Kalle reflekterar: Antes barn som bodde i Djuriken höll ju ihop. Även Per hade täta kontakter och alla träffades då och då genom att Ante och Erika levde till 1925 resp. 1928.

Utvecklingen under åren 1920 – 1931

Åren 1920 -1931 medförde många sorger för släkten då inte mindre än tre mödrar och fem barn dog en alltför tidig död. Sex av dem dog av tuberkulos; Antes och Erikas dotter Anna-Brita 29 år (1920), Oskars son Per Bertil Emanuel 1 år (1921), Pers fru Karolina 44 år (1922), Pers dotter Astrid 16 år (1922), Oskars fru Anna 34 år (1923) och Pers dotter Ellen 26 år (1928).

Pers son Folke dog 20 år gammal av epidemisk sömnsjuka eller hjärnhinneinflammation (1925), och Magnus dotter Ada 31 år dog av brusten blindtarm (1931).

Ante och Erika dog själva (1925 resp.1928) av ålderdom.

Dessa händelser måste rimligen ha påverkat släkten hårt, särskilt de tre änkemännen (Bengt Bengtsson, Per och Oskar) och deras 8 kvarvarande och minderåriga barn.

Under dessa år spreds familjen ut till Stockholm och Linehäll, men de bodde också kvar i Djuriken och Torvalla.

Kalle är den ende som har egna minnen från denna tid, men det finns också en del hågkomster hos barnbarnsbarnen till Ante och Erika, som har insamlats. Det finns också olika dokument, foton och brev.

Kalle berättar: Min faster Emma minns jag inget av, menhon var sömmerska och hade omfattande brevkontakter. Hon blev bara 34 år.

Anna-Brita dog 1920 av tuberkulos och henne tycks jag minnas litet av. Jag var nog ditbjuden. Hon hade en son, Gustav Bengtsson.

Brita Margareta var tvilling med Oskar, men han pratade aldrig om henne. Jag vet inte vad hon dog av. Hon blev bara tre år gammal.